Dd

Ordet med stort O som är ett och samma i allt och alla. Ändå visar det sig unikt varje gång det bryts av Verklighetens prisma.

Dd

En kan inte räkna den alla. De gemenskaper en ingår i. I dag gjorde sig människa- moln-sälg gemenskapen extra tydlig.

Dd

När rosaskimrande moln landar i vår vardag och vill förverkligas trampas de lätt sönder av den allt för vanliga först-till-kvarn mentaliteten. Och vår självupptagenhet får dom att lyfta igen.

Dd

Hur är det nu vi gör när vi lever?

Dd

Att ge. Att ta emot. Att hålla den gröna glöden levande. Att inte brinna upp. Att vara människa. Inte ängel. Inte demon.

Dd

Vi gungar på Verklighetsvågorna. Ibland varse djupen. Ibland bländade av ytan. Ibland upptagna av att finna den där omtalade stranden som ska finnas nånstans så långt borta att den är alldeles nära.

Dd

Tiden vill möta oss. Vi vill prompt mäta den. Låsa in den i almanackan. Ju mer vi kategoriserar den går vi lätt miste om tidens paradoxala kärleksförhållande till Evigheten.