Dd

Det lilla gröna hoppet nästan omärkbart nära oss kan ändå tända glöd i oss. Glöd släkt med morgonglöden.

Dd

I all salig röra finns ändå en grund. En famn att falla in i.

Dd

Inte är vi fåglar inte änglar inte heller Ikarosar. Det är inte vingar som lyfter oss. Ändå lyfts vi och lyfter vi ibland.

Dd

Nattens mörker och vila får drömmar att lyfta likt möjlighetsmoln som sen kan befrukta dagen med duggregn duggfukt duggdugligheter…….

Dd

Det svarta sorgearbetet kastar en röd rasande skugga som vilar i det gröna grönskandet som uppmuntrar det blå blivandet som stärker det orangea omdanandet.

Dd

Vi behöver inte göra allt själva. Det mesta sker oss förutan. Det vi måste göra underlättas om vi gör det tillsammans och inte en och en och en och en på varsitt håll.

Dd

Ibland när en står upp från bädden är det som att en slår huvet i fullmånen och snubblar in i Evigheten i självaste Vardagen.