Dd

Bräckligheten haltar fram i vår självsäkerhet. Hamnar aldrig på efterkälken. I ljuset av den ser vi en helare bild av oss.

Dd

Ibland när en vaknar känns det grundvatten nära som stilla porlar viskar fnittrar suckar genom oss alla.

Dd

Mellanrummens mystik äger rum också i vardagens villervalla.

Dd

Molnen knackar på och säger VI ÄR INTE ERA TÄCKEN MEN ÄNDÅ ÄR VI MYCKET MJUKA till oss och blommorna i fönstret.

Dd

Låt oss ta till oss att vi alla är av samma skrot och korn så vi kan bygga nåt fint av det vi inte låtsas om.

Dd

Också våra hallar och inresta rum är delar av den kosmiska expansionen ja minsta lilla skrymsle och tanke.

Dd

En del morgnar är det mycket himmel. En litenhet infinner sig. En molnlik befriande lätthet. Varthän blåser vinden i dag?